Häromdagen fick jag nog av min egen spegelbild. Nu har jag gått helt ofärgad i håret i över ett år, och plötsligt insåg jag hur tråkig och liksom ”dammigt” mitt hår ser ut utan färg. Jag har medvetet låtit bli att hårdblondera mig som jag alltid gjort, dels för att låta håret få vila och dels för att se hur jag faktiskt ser ut utan färg. Hur grå är jag? Hur mörk är jag? Hur musfärgad är jag egentligen?

Men, efter jobbet smög jag med mig en tub av Joicos härliga ”lattjolajbansfärger”. Det är glada färger som bara sitter i ca 6-7 tvättar, beroende på underlaget förstås. De täcker inte grått.

Jag ville just bejaka mina grå tinningar och öste i  Titanium från Joicos Colorintensityserie. Ibland är det bra att en färg inte sitter så länge, att man kan använda toningar mer som make up för håret, men den här färgen gillade jag skarpt och hade gärna haft den kvar ett tag till. Får dra i resten av tuben till helgen!

Say hey to the gray!